min man undrade idag över bebisens matvanor. Så här kommer lite (en massa) info:

Övergången från bröstmjölk eller modersmjölkersättning till annan mat fungerar i de allra flesta fall bra.

Barnets mat från 4-6 månader 

Modersmjölk eller modersmjölkersättning är fortfarande den huvudsakliga maten vid 6 månader.

Om amningen fungerar och barnet verkar nöjt och går upp i vikt, ja då kan man fortsätta med enbart amning till sex månaders ålder.

Livsmedelsverket rekommenderar att "om möjligt" ge enbart bröstmjölk fram till sex månaders ålder och fortsätta att ge bröstmjölk hela första levnadsåret.

Från ungefär sex månaders ålder räcker inte bröstmjölken som enda näringskälla. Därför är det dags att introducera olika livsmedel först i små mängder som smakportioner eller övergångskost.

Spädbarn är olika och många visar intresse för annan mat tidigare. Tidigast från 4 månader kan barnet börja med smakportioner som grönsaker, rotfrukter och mat som innehåller mjöl och gryn.

Börja med små portioner, ungefär en tesked, och öka efterhand upp till 2-3 matskedar per mål. Fortsätt med samma rätt i minst 4-5 dagar så att ditt barn hinner vänja sig.

Barn som inte ammas och får modersmjölksersättning kan få smakportioner från fyra månaders ålder.

Om det går trögt, tvinga inte ditt barn att äta. Vänta istället ett par dagar och försök igen. Ibland kan man behöva varva grönsakerna med någon frukt, exempelvis banan, för att få barnet att komma igång att äta.

Tips för att komma igång 

-	Potatis och palsternacka kan vara bra att börja med eftersom de är bleka till färgen och har en bra konsistens. En tumregel är att börja med vita grönsaker eller rotfrukter, därefter övergå till gula, sedan gröna och sist röda.
-	Vänta med att ge spenat, rödbetor, mangold och nässlor, som innehåller höga halter nitrit, vilket kan försämra syreupptagningen hos små barn.
-	Banan och päron är bra frukter att börja med eftersom en del barn kan få allergiska reaktioner på frukter med stark färg (ex jordgubbar).
-	Fruktpuréer och bär som är sötare i smaken provar man sist.
-	Blanda gärna smakportionen med modersmjölk som är en välbekant smak för barnet. '
-	Blanda i någon tesked olja eller bordsmargarin (ej lättmargarin) när smakportionen blir lite större. Bröstmjölken är ganska fet och barnet behöver därför extra fett i den "vanliga maten" för att få tillräckligt med energi.
-	Mjölmat Ett sätt att börja är att ge barnet gröt, hemlagad havregrynsgröt eller den som finns i mataffären. Servera gröten utan komjölk till en början, men gärna modersmjölk, och koka gröten lösare än vanligt (utan salt).
-	Smörgåsrån eller skorpa kan du blöta upp i lite modersmjölk eller vatten.

När ska barnet äta? 

Många föräldrar tycker att det är bäst att ge smakportioner på förmiddagen, då barnet oftast är utvilat och på gott humör. Vissa barn vill ha modersmjölk före smakportionen, andra efter. Prova vilket som passar bäst.

Från cirka 6 månader 

Nu kan smakportionerna ökas på till en komplett måltid med till exempel potatis, kött, grönsaker och frukt eller bär som efterrätt. Vissa barn tar längre tid på sig att helt acceptera den nya maten. Men det är ingen brådska.

Modersmjölken är fortfarande basen i barnets mat om det fortfarande ammas. Annars får barnet modersmjölkersättning, välling eller gröt.

Komjölk i form av standardmjölk, fil eller yoghurt saknar helt eller nästan helt järn och bör endast ingå i små mängder som smakportioner eller i matlagningen.

Från cirka 8 månader 

Från 8 månaders ålder kan man så smått börja anpassa barnets matvanor till den övriga familjen. Gradvis kan ditt barn få blandad kost med grövre konsistens för att tränas att börja tugga.

I stället för puréer ges hackad mat. Man kan börja med fint rivna morötter och palsternacka. Potatisen kan varieras med ris, makaroner och spagetti. Smörgås med pålägg kan också serveras.

Lunch och middag kan så småningom gärna vara två lagade mål per dag.

Från cirka 1 år 

Barn har under de första två levnadsåren ett stort behov av fett och energirik mat. Maten får inte vara för mager och fiberrik. Det är ovanligt att ett barn äter för lite. Om barnet inte ökar tillräckligt i vikt kan man pröva med att tillsätta en extra klick fett i maten. Kanske pröva med en extra måltid eller en annan fördelning av maten över dagen.

Barnet måste själv bestämma hur mycket det ska äta. Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras.

Kakor, glass och godis finns det inte plats för hos det lilla barnet. För tvååringen kan det finnas plats för det lilla extra en gång i veckan i form av en glass, en bulle eller några småkakor.

Val av mat 

-	Standardmjölk (3 %) kan man ge barn från cirka 10-12 månaders ålder t ex till gröt eller som dryck.
-	Matfett med 80 % fetthalt kan man använda på smörgås, i matlagning och som extra matfett till de minsta barnen.
-	Både ljust och mörkt bröd. Fiberrika livsmedel (fullkornsbröd, fullkornsvälling) bör man vara försiktig med till barn under två år.
-	Om barnet har trög mage kan man ge lite fullkorn, i form av bröd eller välling.
-	Var försiktig med salt, socker och starkt kryddad mat.
-	Vatten den bästa drycken om barnet är törstigt

Hur ofta ska mitt barn äta? 

De minsta barnen (1-2 år) behöver äta ofta eftersom de inte kan äta så stora mål. De behöver fylla på energi och näring med inte mer än 2-2½ timmars mellanrum. Två lagade måltider är lagom och däremellan mellanmål. Exempelvis bör ett litet mellanmål serveras mellan frukost 8.00 och lunch 11.30.

Vänta med vissa livsmedel 

Från cirka 8-10 månader kan du ge ditt barn det mesta av den mat som övriga familjen äter, men en del livsmedel bör du vänta med att ge tills barnet fyllt ett år.

-	Salt: Barnets njurar är inte färdigutvecklade förrän uppåt ett års ålder och kan därför inte ta hand om för mycket salt i maten.
-	Honung: Spädbarn bör inte äta honung eftersom den kan innehålla sporer som i tarmen kan utvecklas till bakterier och där producera ett farligt gift.
-	Spenat, rödbetor, bladselleri, mangold och nässlor: Det finns mycket nitrat i dessa grönsaker som kan omvandlas till nitrit, vilket kan försvåra syreupptagningen hos små barn.
-	Nötter och jordnötter: Undvik att ge barnet nötter och jordnötter under småbarnsåren, eftersom de är lätta att sätta i halsen.
-	Socker: Var sparsam med socker, det ger bara tomma kalorier – inga vitaminer och mineraler. Det finns mycket dolt socker i t ex sylt, marmelad, smaksatt yoghurt och fil, kex och industritillverkade krämer. Sötade drycker som saft, läsk, nyponsoppa och nektar innehåller också mycket socker. Dessa vänjer barnet snabbt vid att drycker måste vara söta för att drickas.

www.tryggabarn.nu